Jag trivs bra med block och penna, att vara den som ställer frågorna och håller i kameran. Men jag hamnade…. framför kameran en dag i augusti när Moderskeppet (världens bästa online-utbildningssajt,) behövde foto på mellanlagrad kuturtant till sitt webbygge. En eftermiddag tillbringade jag på ett kontorshotell i Askim i sällskap. Min uppgifter var att se begrundande och kreativ ut medan fotograf Jenny Jacobsson for omkring i shorts och linne och visade vilket fullblodsproffs hon är.
Författare lär sig genom att läsa böcker. Musiker lyssnar på musik. Självklart blir jag bättre fotograf genom att se hur proffsen jobbar. Fast det kommer att dröja innan jag vågar sätta motivet i ett fönster – jag är lika rädd för motljus som för getingar.
Jenny placerade lugnt lamor, skärmar, stativ och mig i rätt vinklar och sedan lutade jag huvudet hit och dit, flyttade foten en aning, försökte se kreativ ut på ett lagom utbildat sätt och det hela var väldigt trevligt. När vi satt tre personer vid bordet och föreställde ”konferens” blev det rent av så trevligt att det nog kunde uppfattas som tramsigt om någon hade gått förbi lokalen. Vilket rätt många gjorde.
Det är bra att ställa sig på andra sidan ibland. Att förstå hur det är att vara fotomotiv och intervjuperson i stället för den som håller i kamera och penna. Hur konstigt det känns att inte se displayen och ha kontroll över eventuella dubbelhakor och fåniga flinet. Och hur törstig man bli av att bjuda på sitt utseende.
Och hur kul är det inte att kunna fläkta sig ett med tvättäkta modellkontrakt nästa gång man känner sig halvvissen.